Fattigdom

Orsak:
Överallt i världen finns det fattigdom men när vi kommer till Brasilien är de 31% av befolkningen som klassas som fattiga. Problemet är att södra Brasilien är ett mer utvecklad än norra Brasilien.
Fattigdom i världen betyder att man lever under 2 dollar per dag och det ska räcka till allt under en dag.
Konsekvens:
Men i Brasilien lever 45% av barnen i extremt fattigdom bland dem finns det gatubarn och dessa sover utomhus för att det har antingen rymt, det har förekommit naturkatastrofer, förlorade föräldrar i krig, dödliga sjukdom, blivit misshandlade, vanvård, alkoholism eller övergivna av sina vårdnadshavare p.g.a. ekonomin. Gatubarnen måste ha värme och för att få värme sover barnen i kloaker, i övergivna hus eller billiga hoteller. Dessa barn får alltså sjukdomar då de lever i förorenade platser och inte kan tvätta sig brukar de smitta med sig sjukdomar till andra gatubarn eller förbi passerande människor. Dessa barn existerar inte i ett samhälle då de är svårt för dem att få läkarvård och det räcker för att alla sjukdomar ska vara klassade dödliga för barnen. Barnen i sig lever inte mer än trettio år, ifall de har tur. Värt att nämna är att Latinamerika är de område som har flest gatubarn, det är uppges att vara 40 miljoner enligt Unicefs beräkning. För att få in pengar brukar barnen sälja sig själva eller leta föda i soptippar. Dessa barn utgör en fara ifall inget görs då knarkligor anlitar barn eftersom de är små och inte kan se sig omkring dessutom ingen att vända sig till. Problemet med barnen är att de får ångest på livet och börjar missbruka droger. Tack vare detta ökar kriminaliteten som förstör turismen i storstäderna. En liten del av gatubarnen går i skolan men slutar efter ett par få år då de inte har råd till att betala avgiften och så hamnar de också i kriminaliteten. Detta resulterar att de livslängden minskar då de inte kan försörja sig själva och sliter ut sin kropp när de blir lurade på pengar av arbetsgivare. Samhället i Brasilien är segregerad de kan vi se i fattigdomen att man inte har kontrollerat fattigdomen.

En annan syn på fattigdom som utgör ett problem är att enligt lagen är det obligatorisk att gå till skolan fyra timmar om dagen. Detta räcker inte för en utbildning men bara till en grundlig för att läsa vidare inom universiteten. Skolorna är segregerade också då de mörkhyade inte har råd att läsa vidare så har universiteten elever från den ”vite rasen”. Dessutom strejkar lärare och vilket hindrar barn att gå till skolan och få rätt till sin obligatoriska undervisning. Detta riskerar att barnen hamnar utanför arbetsmarknaden och får framtida problem och gatubarn problemet kan bli en cirkulation. Dessutom har dessa tuffa bakgrund vilket också kan utgöra en del av problemet.

En man valt att intervjua är Rachel Viana och hon är lärare som kommenterar ”Majoriteten av hennes elever bor i dåliga bostäder, äter otillräckligt och måste hjälpa till med familjens försörjning. Föräldrarna jobbar långa dagar och en del har ingen utbildning själva. De flesta av hennes elever är mörkhyade.”

En vit elev i en privatskola äter tre gånger om dagen, dricker färsk juice, sportar, läser språkkurser och får hjälp med läxorna av sina föräldrar, säger Viana.
Ibland saknas vatten på hennes skola, fläkten i den 35-gradiga värmen är svår att överrösta och i en klass har hon 75 elever.
Jag måste be på mina bara knän bara för att få en white­boardpenna, säger hon och visar de tre röda pennor hon har fått att arbeta med.”

En lösning som man har infört är att till år 2016 ska 50% av alla universitets studieplatser ska gå till elever från den offentliga skolan och 50% av dessa platser ska gå till folk som är fattiga och lever under 3000 kronor i månaden, dessutom ska dessa definiera sig som svarta, bruna eller ursprungsfolk dessa är de så kallade fattiga. Bara i rRio de Janeiro handlar de om hälften av befolkningen. Man måste dessutom öka budgeten 10% av Brasiliens BNP. Ett ytterliggare problem är att den så kallade mörkhyade tjänar 60% av de ”vites” löner och dessa har problem redan med att försörja sig själva under vardagarna måste betala mer i skatt.

Allt detta är en kvoteringslag som också är en diskriminering då de mörkhyade är hälften av befolkningen. Även om laget införts är elever skeptiska till lagen för att de skapar konflikter mellan människorna.

En annan som man har valt att intervjua är Helena Pinto och hon säger.
”Kvoteringslagen är resultatet av ett historiskt bagage som behöver rekonstrueras. Kvoter är den mest demokratiska åtgärden för att under en begränsad tid skapa tillgång till utbildning och därigenom förutsättningar för integration”.